jag hade en gång en båt
Jag kände en man en gång.
Han var fridfullt frispråkig och ärlig. Ni vet, sådär på det härliga viset. Allt han sa, oavsett om det låg någon logik bakom eller inte, lät som om man kunde lära sig något utav det. Som att man var mer upplyst efteråt.
Han kunde ta med sig gitarren in på toaletten. Två flugor i en smäll, som han själv kategoriserade det. Efteråt kunde han i flera timmar predika om hur just den incidenten applicerade till hela livet. Om hur man måste göra det bästa möjliga av allt.
Han kunde peka mot en tjej med fulltatuerade armar och viska till mig, "Titta där Oscar, det vore som att knulla en karta." Så skrattade jag, och självklart lärde jag mig något. Vad det nu var. Men han skrattade inte, eftersom det snarare var ett påstående från honom än ett skämt.
Han brukade säga till mig, Vet du varför colombianer inte kan spela fotboll? Nej, svarade jag godtroget. De röker gräset! Sedan skrattade han så pass mycket att jag var rädd för hans hälsa. Själv skrattade mitt yttre med honom. Inombords hade jag redan hört skämtet komma från hans mun alldeles för många gånger. Men medmänsklighet handlar om att visa medmänsklighet.
Han var en sådan som kunde sparka ner papperskorgar om nätterna, slänga skräp på marken och riva upp kommunala plantor med motivationen: Det skapar arbete.
Han var en av dem som särstavade. Som trodde att ett verb var en växt. Som undrade vem den där FRA egentligen var. Som beskrev påven som, "inte Jesus, fast vit, i Jerusalem, typ." Han var en av dem som dock inte brydde sig om han hade fel. Som bara brydde sig om det roliga och det kärleksfulla. Som inte brydde sig om de som hatade honom, utan de som älskade honom.
Han var den totala anomin som hade sitt pris.
Han var fridfullt frispråkig och ärlig. Ni vet, sådär på det härliga viset. Allt han sa, oavsett om det låg någon logik bakom eller inte, lät som om man kunde lära sig något utav det. Som att man var mer upplyst efteråt.
Han kunde ta med sig gitarren in på toaletten. Två flugor i en smäll, som han själv kategoriserade det. Efteråt kunde han i flera timmar predika om hur just den incidenten applicerade till hela livet. Om hur man måste göra det bästa möjliga av allt.
Han kunde peka mot en tjej med fulltatuerade armar och viska till mig, "Titta där Oscar, det vore som att knulla en karta." Så skrattade jag, och självklart lärde jag mig något. Vad det nu var. Men han skrattade inte, eftersom det snarare var ett påstående från honom än ett skämt.
Han brukade säga till mig, Vet du varför colombianer inte kan spela fotboll? Nej, svarade jag godtroget. De röker gräset! Sedan skrattade han så pass mycket att jag var rädd för hans hälsa. Själv skrattade mitt yttre med honom. Inombords hade jag redan hört skämtet komma från hans mun alldeles för många gånger. Men medmänsklighet handlar om att visa medmänsklighet.
Han var en sådan som kunde sparka ner papperskorgar om nätterna, slänga skräp på marken och riva upp kommunala plantor med motivationen: Det skapar arbete.
Han var en av dem som särstavade. Som trodde att ett verb var en växt. Som undrade vem den där FRA egentligen var. Som beskrev påven som, "inte Jesus, fast vit, i Jerusalem, typ." Han var en av dem som dock inte brydde sig om han hade fel. Som bara brydde sig om det roliga och det kärleksfulla. Som inte brydde sig om de som hatade honom, utan de som älskade honom.
Han var den totala anomin som hade sitt pris.
frågomysteriet
Ibland begriper man inte saker. Sådant är livet. Fullt av mysterier.
Jag läste någonstans att det finns en sorts skalbagge som kan skapa en mindre explosion. Med hjälp av två ämnen som blir explosiva tillsammans och muskelkörtlar skapade för sikte, kan den smälla fiender åt helvete. Jag har även läst om en organism som till en början är likartad en amöba. Och när den väl träffar på en riktig amöba så klumpar dem ihop sig och blir till en. Och så fortsätter det, tills den är så pass stor att den glider ut i skogen och blir en svamp. Ur den svampen växer sedan en fruktknopp, och ur den kommer en ny organism som påbörjar samma livscykel.
Det är så invecklat att jag ibland blir mörkrädd, lite av ett mysterium. Ett lika stort mysterium som människor som ställer dumma frågor.
Speciellt människan som ställer en fråga av sådan här karaktär:
Ey, Oscar. Skulle du ha sex med tjocka tanten för en miljon kronor?
För det första kan vi komma fram till att en sådan här fråga aldrig dör. Det grundar jag på att jag, av olika sorters människor, fått den ställd i olika konstelationer sedan mellanstadiet.
För det andra, självfallet skulle jag det. Jag hade börjat snacka vid tusenlappar.
Det värsta är kanske inte frågan i sig. Utan det värsta är att man ofta får en reaktion tillbaka när man svarar JA.
Herregud, för en miljon hade jag befruktat en hel jävla gasellflock.
Det finns nog bara ett läget då jag ärligt skulle tveka för en miljon, förutom om det gäller någon annans lidande, såklart.
Om någon sa till mig att jag fick en miljon om jag steg upp mycket tidigare på morgonen än vad jag behövde, skulle jag självfallet godta den chansen. Men jag lovar er att jag hade tvekat när jag väl vaknade.
Känslan av att somna om är, om än för en millisekund, i samma klass som en miljon.
Jag läste någonstans att det finns en sorts skalbagge som kan skapa en mindre explosion. Med hjälp av två ämnen som blir explosiva tillsammans och muskelkörtlar skapade för sikte, kan den smälla fiender åt helvete. Jag har även läst om en organism som till en början är likartad en amöba. Och när den väl träffar på en riktig amöba så klumpar dem ihop sig och blir till en. Och så fortsätter det, tills den är så pass stor att den glider ut i skogen och blir en svamp. Ur den svampen växer sedan en fruktknopp, och ur den kommer en ny organism som påbörjar samma livscykel.
Det är så invecklat att jag ibland blir mörkrädd, lite av ett mysterium. Ett lika stort mysterium som människor som ställer dumma frågor.
Speciellt människan som ställer en fråga av sådan här karaktär:
Ey, Oscar. Skulle du ha sex med tjocka tanten för en miljon kronor?
För det första kan vi komma fram till att en sådan här fråga aldrig dör. Det grundar jag på att jag, av olika sorters människor, fått den ställd i olika konstelationer sedan mellanstadiet.
För det andra, självfallet skulle jag det. Jag hade börjat snacka vid tusenlappar.
Det värsta är kanske inte frågan i sig. Utan det värsta är att man ofta får en reaktion tillbaka när man svarar JA.
Herregud, för en miljon hade jag befruktat en hel jävla gasellflock.
Det finns nog bara ett läget då jag ärligt skulle tveka för en miljon, förutom om det gäller någon annans lidande, såklart.
Om någon sa till mig att jag fick en miljon om jag steg upp mycket tidigare på morgonen än vad jag behövde, skulle jag självfallet godta den chansen. Men jag lovar er att jag hade tvekat när jag väl vaknade.
Känslan av att somna om är, om än för en millisekund, i samma klass som en miljon.
det virtuella livet som kväver en i sömnen
http://jonottosson.com/2010/03/04/vad-hande/
Titta på länken ovan.
Ibland gillar jag när situationer onödigt bryter ut till något av denna karaktär.
Vad menar jag?
Varför gjorde jag som jag gjorde?
Mind fuckar jag eller är jag bara en väldigt märklig människa?
Förstod han verkligen innebörden av min status?
Spelar det någon roll?
Bryr jag mig?
Om jag inte bryr mig, varför tog jag då bort honom från facebook?
Var jag bara trött på den ofrivilligt frivilliga exponeringen av mig själv, som facebook innebär?
Eller inte?
Va?
Nej?
Ah, man måste bara älska det.
Titta på länken ovan.
Ibland gillar jag när situationer onödigt bryter ut till något av denna karaktär.
Vad menar jag?
Varför gjorde jag som jag gjorde?
Mind fuckar jag eller är jag bara en väldigt märklig människa?
Förstod han verkligen innebörden av min status?
Spelar det någon roll?
Bryr jag mig?
Om jag inte bryr mig, varför tog jag då bort honom från facebook?
Var jag bara trött på den ofrivilligt frivilliga exponeringen av mig själv, som facebook innebär?
Eller inte?
Va?
Nej?
Ah, man måste bara älska det.
lagen backar upp
Ägnar en tanke åt tidelag.
Finns det en lag mot det än?
Utgår från att det inte gör det.
Det finns förvisso något som är starkare än lagen, som motverkar tidelag. Den sociala normen.
Normsamhället är även motstridigt när det gäller att ha huvudbonad inomhus. Så man kan ju samtidigt ifrågasätta grundvärderingarnas relevans.
Men vilka är ni som drar nytta av att den sociala normen inte tar in folk i fängelse?
Ni som då och då känner för att lära lilla Rosa hur man åker hiss.
Står ni för det?
Går ni på stan och känner att ni har lagen i ryggen?
Ey, ey, ey! Vafan glor ni på? Hur många gånger ska jag behöva säga detta, det är inte olagligt!
Jag hade en gång en arbetskamrat som i ett tidigare skede tydligen utfört en form av tidelag. Om han stod för det, vet jag inte. Det enda jag vet är att han blev påkommen, och att han blev tvingad till att ringa hem till sina föräldrar och berätta om det.
Den graden av pinsamhet vill jag aldrig behöva uppleva.
Efter att jag suttit och betraktat den här texten, kände jag behovet av att verifiera om tidelag fortfarande är lagligt. Det är det. Fann även den här meningen på Wikipedia:
När man 1944 avkriminaliserade homosexualitet i Sverige legaliserades även tidelag, då de låg under samma paragraf.
Först blev jag väldigt häpen. Men insåg senare att det var ungefär samma tid som det gasades judar av ingen egentlig anledning. Så man får trots allt erkänna att mänskligheten tagit ett par steg sedan dess.
Finns det en lag mot det än?
Utgår från att det inte gör det.
Det finns förvisso något som är starkare än lagen, som motverkar tidelag. Den sociala normen.
Normsamhället är även motstridigt när det gäller att ha huvudbonad inomhus. Så man kan ju samtidigt ifrågasätta grundvärderingarnas relevans.
Men vilka är ni som drar nytta av att den sociala normen inte tar in folk i fängelse?
Ni som då och då känner för att lära lilla Rosa hur man åker hiss.
Står ni för det?
Går ni på stan och känner att ni har lagen i ryggen?
Ey, ey, ey! Vafan glor ni på? Hur många gånger ska jag behöva säga detta, det är inte olagligt!
Jag hade en gång en arbetskamrat som i ett tidigare skede tydligen utfört en form av tidelag. Om han stod för det, vet jag inte. Det enda jag vet är att han blev påkommen, och att han blev tvingad till att ringa hem till sina föräldrar och berätta om det.
Den graden av pinsamhet vill jag aldrig behöva uppleva.
Efter att jag suttit och betraktat den här texten, kände jag behovet av att verifiera om tidelag fortfarande är lagligt. Det är det. Fann även den här meningen på Wikipedia:
När man 1944 avkriminaliserade homosexualitet i Sverige legaliserades även tidelag, då de låg under samma paragraf.
Först blev jag väldigt häpen. Men insåg senare att det var ungefär samma tid som det gasades judar av ingen egentlig anledning. Så man får trots allt erkänna att mänskligheten tagit ett par steg sedan dess.
snar-lik
Jag har tappat räkningen på hur många statusuppdateringar jag läst om snö nu. Tydligen så uppskattar inte den gemene människan det.
Vart man än vänder sig så läser eller hör man något om snö. Som om det inte vore nog med att man tvingas se den, genom att bara gå utanför dörren.
Det hela får mig att tänka på ett medelmåttigt spegelhus; hur ny tappning den ena spegeln än är, så är det ändå inte riktigt roligt.
Dessutom ifrågasätter jag kreativiteten i att räkna ner till något på facebook.
15 dagar till Phuket!!! - Okey. Jag är väldigt euforisk kring din resa, grattis!
14 dagar till Phuket!!! - Okey. Jag kunde räkna ut det själv, faktiskt.
13 dagar till Phuket!!! - Okey. Jag hoppas att någon verkligen drar nytta av det här.
12 dagar till Phuket!!! - Okey. Jag hoppas ärligt talat att planet störtar, och att du är den enda som inte överlever.
Antagligen är jag inte bättre själv.
Det är skrämmande att vara en del av den här världen.
Vart man än vänder sig så läser eller hör man något om snö. Som om det inte vore nog med att man tvingas se den, genom att bara gå utanför dörren.
Det hela får mig att tänka på ett medelmåttigt spegelhus; hur ny tappning den ena spegeln än är, så är det ändå inte riktigt roligt.
Dessutom ifrågasätter jag kreativiteten i att räkna ner till något på facebook.
15 dagar till Phuket!!! - Okey. Jag är väldigt euforisk kring din resa, grattis!
14 dagar till Phuket!!! - Okey. Jag kunde räkna ut det själv, faktiskt.
13 dagar till Phuket!!! - Okey. Jag hoppas att någon verkligen drar nytta av det här.
12 dagar till Phuket!!! - Okey. Jag hoppas ärligt talat att planet störtar, och att du är den enda som inte överlever.
Antagligen är jag inte bättre själv.
Det är skrämmande att vara en del av den här världen.
