rebound, brotherfuckers
En gammal vän/själslig kusin var besviken på frekvensen bland inläggen. Kritik som är svår att bemöta med något annat än förståelse.
För ett drygt halvår sedan släpade jag runt min kropp på en industri, jag befann mig fortfarande i skithuspoesins högborg - bloggmaterialens oas. Efter det hoppade jag på tåget mot Malmö och Lund, där det var tänkt att jag skulle stimulera hjärnsubstansen till det bättre. Eller rättare sagt; få höra och se något annat än dold rasism och porr bakom elementen. Eftersom jag hatar folk som, i alla medier de kan komma åt, redogör en detaljerad rapport om hur det går för dem i skolan, ville jag inte falla i samma fälla. För det intresserar inte mig och förmodligen inte ni få som läser.
Så helt plötsligt hörde jag inte de gamla gubbarna prata om sin rubbade livsfilosofi, eller höra ricocheterade skämt som får en att skratta mest på grund av sitt sammanhang. Istället hängde jag bara i humanist-huset på Lunds universtitet och socialiserade med stammande indier och talande Ranelidskor. Det var inte roligt att skriva om.
Min blogg följde en tydlig linje, och den var stukad. Och för att inte skriva något om ingenting, som hade slutat i grumlig poesi-isch text, så skrev jag inte.
Men det är här bland det absolut roligaste jag vet, så jag tänkte köra utav bara helvete. Så om ni av gammal vana smyger in här då och då, så ska ni veta att det kommer blir ändring.
SPÄNN FAST ER! NU KÖR VI! ÄR NI REDO!??!?!?!?! HAHAHAHA! GO GO GO! HÅLL I HATTEN!
För ett drygt halvår sedan släpade jag runt min kropp på en industri, jag befann mig fortfarande i skithuspoesins högborg - bloggmaterialens oas. Efter det hoppade jag på tåget mot Malmö och Lund, där det var tänkt att jag skulle stimulera hjärnsubstansen till det bättre. Eller rättare sagt; få höra och se något annat än dold rasism och porr bakom elementen. Eftersom jag hatar folk som, i alla medier de kan komma åt, redogör en detaljerad rapport om hur det går för dem i skolan, ville jag inte falla i samma fälla. För det intresserar inte mig och förmodligen inte ni få som läser.
Så helt plötsligt hörde jag inte de gamla gubbarna prata om sin rubbade livsfilosofi, eller höra ricocheterade skämt som får en att skratta mest på grund av sitt sammanhang. Istället hängde jag bara i humanist-huset på Lunds universtitet och socialiserade med stammande indier och talande Ranelidskor. Det var inte roligt att skriva om.
Min blogg följde en tydlig linje, och den var stukad. Och för att inte skriva något om ingenting, som hade slutat i grumlig poesi-isch text, så skrev jag inte.
Men det är här bland det absolut roligaste jag vet, så jag tänkte köra utav bara helvete. Så om ni av gammal vana smyger in här då och då, så ska ni veta att det kommer blir ändring.
SPÄNN FAST ER! NU KÖR VI! ÄR NI REDO!??!?!?!?! HAHAHAHA! GO GO GO! HÅLL I HATTEN!
Kommentarer
Postat av: Johanna
Wohoooo, äntligen!! =)
Trackback
