amatörhörnan

Han befann sig inte i livets verkliga puls, kände han. Det hade han aldrig gjort.
Han hade letat i världens alla fack, utan att hitta sitt kall, utan att hitta sin plats i tillvaron.
Fru och barn hade han, i betraktarens ögon var han således lyckad, för fast jobb och bra lön hade han också.
Men vad hjälper det?
Han mådde inte dåligt, verkligen inte. Det var bara meningen med livet som saknades; i kombination med en sund inställning till döden. Han beklagade sig en gång över en bok, en bok som han fann väldigt dålig. En äldre herre sa då till honom: Släng boken, bränn den. Livet är för kort för dåliga böcker.
Trots meningens primitiva ord, så fanns det ett syfte med den. Och det syftet hade han levt efter, ända tills den dag han kände att han hade vänt på meningen. Han kände att livet var för långt för kort glädje.

Så en dag for han jorden runt, för att se allt en gång till.
Och en varm dag i juni, fanns han inte mer. En stolt man hade tagit sitt liv.