dammar fram ett gammalt inlägg, med en update längst ner.
Synen var suddig, gångstilen lite lätt vinglig. Jag var på gång, i mitt esse, mitt i stormens öga.
Allt var i sin ordning, när jag medgörligt vallfärdade emot Värnamos pittoreska harem i
Harrys restaurang och pub.
Det kan låta tragiskt, kanske. Som om jag vore en hillbilly, stammis på en diner och ständigt nobbad av den storbystade servitrisen. Måla in mig i ett hörn, om ni så vill.
Något var dock inte som det skulle. Ett objekt hade applicerats på paradgatan Storgatsbacken, och som en nyfiken apunge skulle jag fram, och nosa.
- En bulle? Kaffe kanske? Gud finns här för dig! sade en röst. Ty jag var insmord i en förbannelse, som skulle förgöra mig i de närmsta 40 minuterna.
I ett protestantiskt tält befann sig ett tiotal ungdomar, vars liv var nyfrälsta i Gud, Jesus, Anden i flaskan, Dr. Doom, Cyclops, Captain America, and so on... Som vanligt kör de kristna budbärarna med en sorts medveten oskyldig marknadsföring. Genom att ge en person en bulle, kanske även en kaffe, finns också en naiv förhoppning om att värva ytterliggare en fördömd själ till gruppen. Det finns nog inget, på hela jorden, som jag avskyr mer än detta. Folk får agera hur de vill, så länge de inte prackar på sin information till människor som absolut inte har bett om den. Det är dock ett fenomen som den nya generationens indiekristna är experter på.
För att inte vara allt för självgod, så gick de på en nit när de gav sig på mig. Jag är en erfaren ifrågasättare, och har under årens lopp insett vad som är mest effektivt mot en muterad och fängslad religiös person( i alla fall när det gäller den svenska versionen av ett vagt förhållande till en religion man säger sig tro 100% på.)
I flertal gånger fick jag de små liven att titta ner i backen, skrapa med foten och marken och säga: - jag vet inte.
Men men, Guds vägar är ju outgrundliga. Haha, skrattar den kristna för sig själv, då har jag ju ett svar på allt som är fel med bibeln! Det som inte har någon logisk förankring kan jag bara besvara med att Gud är en tokstolle! Jippi!
- 4/9-09 00:44 - Jag hatar inte kristna, eller religion. Det är bara för mig helt obegripligt. Jag förstår att folk kan undra över världens alla mysterier, och kanske tro att något finns där bakom kulisserna. Men att hängiva sig till en Gud, som förmodligen skrevs av en dunkvinsalkoholist för flera tusen år tillbaka, är helt hjärnbefriat.
Jag förstår överhuvudtaget mig inte på folk som påstår sig vara säkra, oavsett atiest eller religiös. Världen och universum är så komplext att vi aldrig kommer förstå ett skit. Det är för lätt att tro på en bibel eller en vetenskaplig prognos.
Gör som jag. Skit i vilket.
Allt var i sin ordning, när jag medgörligt vallfärdade emot Värnamos pittoreska harem i
Harrys restaurang och pub.
Det kan låta tragiskt, kanske. Som om jag vore en hillbilly, stammis på en diner och ständigt nobbad av den storbystade servitrisen. Måla in mig i ett hörn, om ni så vill.
Något var dock inte som det skulle. Ett objekt hade applicerats på paradgatan Storgatsbacken, och som en nyfiken apunge skulle jag fram, och nosa.
- En bulle? Kaffe kanske? Gud finns här för dig! sade en röst. Ty jag var insmord i en förbannelse, som skulle förgöra mig i de närmsta 40 minuterna.
I ett protestantiskt tält befann sig ett tiotal ungdomar, vars liv var nyfrälsta i Gud, Jesus, Anden i flaskan, Dr. Doom, Cyclops, Captain America, and so on... Som vanligt kör de kristna budbärarna med en sorts medveten oskyldig marknadsföring. Genom att ge en person en bulle, kanske även en kaffe, finns också en naiv förhoppning om att värva ytterliggare en fördömd själ till gruppen. Det finns nog inget, på hela jorden, som jag avskyr mer än detta. Folk får agera hur de vill, så länge de inte prackar på sin information till människor som absolut inte har bett om den. Det är dock ett fenomen som den nya generationens indiekristna är experter på.
För att inte vara allt för självgod, så gick de på en nit när de gav sig på mig. Jag är en erfaren ifrågasättare, och har under årens lopp insett vad som är mest effektivt mot en muterad och fängslad religiös person( i alla fall när det gäller den svenska versionen av ett vagt förhållande till en religion man säger sig tro 100% på.)
I flertal gånger fick jag de små liven att titta ner i backen, skrapa med foten och marken och säga: - jag vet inte.
Men men, Guds vägar är ju outgrundliga. Haha, skrattar den kristna för sig själv, då har jag ju ett svar på allt som är fel med bibeln! Det som inte har någon logisk förankring kan jag bara besvara med att Gud är en tokstolle! Jippi!
- 4/9-09 00:44 - Jag hatar inte kristna, eller religion. Det är bara för mig helt obegripligt. Jag förstår att folk kan undra över världens alla mysterier, och kanske tro att något finns där bakom kulisserna. Men att hängiva sig till en Gud, som förmodligen skrevs av en dunkvinsalkoholist för flera tusen år tillbaka, är helt hjärnbefriat.
Jag förstår överhuvudtaget mig inte på folk som påstår sig vara säkra, oavsett atiest eller religiös. Världen och universum är så komplext att vi aldrig kommer förstå ett skit. Det är för lätt att tro på en bibel eller en vetenskaplig prognos.
Gör som jag. Skit i vilket.
Kommentarer
Postat av: Dennis
Deeeeeep shit'z
Trackback
