amatörhörnan

Alldeles nyligen tog arbetsveckan slut, och jag kunde inte bärga mig från att komma hem och romantisera morgondagens alkoholintag.
Glorifiera den upp och ner, sida till sida. Ja, så mycket att jag nästan känner mig dagen-efter-mysig redan innan jag kylt ner helgens glädjebringare.

Jag är helt klart övertaggad inför den fest jag är bjuden på, och det bådar inte bara gott. Historiskt sett har det ständigt blivit problematiskt då, mest på grund av att jag inte riktigt vet hur jag ska fördela min inre energi.
Det var dock en som sa till mig, pga vissa människors frånvaro - som jag inte drar jämnt med, att det inte kan gå åt helvete nu.
Lilla vän, säger jag då, jag är som Jesus. Snäppet värre, till och med.
Han skapade stordåd av fem bröd och två fiskar, jag skapar stordåd ur ingenting alls.