stagnerad skit
Det är reklamens era, numera. Överallt så finns den, florerar i elektriska impulser. Exploaterar marknaden utav bara fan, medans vi är idel öra och bara inhalerar information om konsumtion och tar aldrig ton likt en stum på en expedition.
Den är över oss, under oss, i oss. Den är i ständig utveckling.
Nästan.
Det finns två sortiment av varor som inte rört på sig sedan reklamen intog Svearike. Det är blöjor, och det är tvättmedel.
Hur tänker de reklamansvariga där?
"Hörde en idé i veckan om att kanske göra en reklam med inslag av humor. Det kan funka, eller?
- Nej, för helvete. Det är så last week, herregud. Vi tar in våra tyska återförsäljare och låter dem fnula ut något. Och när de är klara tar vi in den där killen som vi använt i 20 år, och så dubbar vi hela skiten! Det blir bra, eller vad säger ni?
Jo, ja. Nu äter vi lunch."
Den är över oss, under oss, i oss. Den är i ständig utveckling.
Nästan.
Det finns två sortiment av varor som inte rört på sig sedan reklamen intog Svearike. Det är blöjor, och det är tvättmedel.
Hur tänker de reklamansvariga där?
"Hörde en idé i veckan om att kanske göra en reklam med inslag av humor. Det kan funka, eller?
- Nej, för helvete. Det är så last week, herregud. Vi tar in våra tyska återförsäljare och låter dem fnula ut något. Och när de är klara tar vi in den där killen som vi använt i 20 år, och så dubbar vi hela skiten! Det blir bra, eller vad säger ni?
Jo, ja. Nu äter vi lunch."
Kommentarer
Trackback
