på andra sidan
Jag kände plötsligt lusten att göra något galet, något busigt.
Något som tog mig utanför ramarna och vidgade min blick.
Det föll sig naturligt; jag gick med i second life.
Ni vet väl vad det är? Ett helt vanligt liv, fast i cyberform. Man spatserar omrking med en gubbe i olika städer och kommer iväg ifrån sitt mobbade förflutna, för att kanske kunna mobba någon annan när ingen ser finnarna.
Jag visste uppriktigt sagt inte vad jag förväntade mig, och gick in i det helt fördomsfri.
Mitt alterego blev Vincent Eddingham(man fick inte välja efternamnet själv).
Det första som händer i Vincents skor, är att en kille som påstår sig vara Second life's egna lilla djävul(på riktigt alltså, han påstod sig vara det), attackerar mig med spydigheter. Roligt! tänkte jag, eftersom jag får en enorm tillfredställelse av verbala battles mot folk som förtjänar det.
Taskigt nog så verkade han även vara second life's djävul, för han hackade nämligen sönder hela skiten och satte min figur instängd under asfalten.
Jag kom dock tillbaka, starkare än någonsin. Då stod den lilla djävulen i ett gäng med andra geeks och kallade mig för n00b, och så vidare, ni kan det här. Jag kontrade med finess, och helt plötsligt var jag instängd i ett torn där man inte kunde komma ut.
Summa summarum, fuck Second life! Alla som håller på med det är töntar!
Något som tog mig utanför ramarna och vidgade min blick.
Det föll sig naturligt; jag gick med i second life.
Ni vet väl vad det är? Ett helt vanligt liv, fast i cyberform. Man spatserar omrking med en gubbe i olika städer och kommer iväg ifrån sitt mobbade förflutna, för att kanske kunna mobba någon annan när ingen ser finnarna.
Jag visste uppriktigt sagt inte vad jag förväntade mig, och gick in i det helt fördomsfri.
Mitt alterego blev Vincent Eddingham(man fick inte välja efternamnet själv).
Det första som händer i Vincents skor, är att en kille som påstår sig vara Second life's egna lilla djävul(på riktigt alltså, han påstod sig vara det), attackerar mig med spydigheter. Roligt! tänkte jag, eftersom jag får en enorm tillfredställelse av verbala battles mot folk som förtjänar det.
Taskigt nog så verkade han även vara second life's djävul, för han hackade nämligen sönder hela skiten och satte min figur instängd under asfalten.
Jag kom dock tillbaka, starkare än någonsin. Då stod den lilla djävulen i ett gäng med andra geeks och kallade mig för n00b, och så vidare, ni kan det här. Jag kontrade med finess, och helt plötsligt var jag instängd i ett torn där man inte kunde komma ut.
Summa summarum, fuck Second life! Alla som håller på med det är töntar!
Kommentarer
Trackback
