dammar fram hjärnan, för er
Jag tänkte att, "nu när man har lite tid över, kan man kanske städa?".
Istället intog jag position framför datorn och letade upp de mest ledsamma låtar jag kunde hitta. Sedan låtsas jag att jag sitter på någons begravning, någon nära, och kanske spelar en akustisk variant själv. Tar hela kyrkan med storm med min hjärtskärande upplevelse.
Eller så observerar jag min egen begravning, i tonerna till Fix you med Colplay, eller Jeff Buckleys variant av Hallelujah. Ser när alla brister över min bortgång, de vet att det inte längre blir detsamma.
Utan mig, lilla mig. Ljuset i tunneln. Leendet i sorgen. Den promenerande skithuspoeten. Lådvinsromantikens mästare.
I alla fall, så går mina tankegångar just nu. Och spotta inte på mig för att jag är öppen med det, alla är vi likadana!
På din begravning är det jag som gör en akustisk version av Hallelujah.
It's funny because it's true.
Sådär gör jag också.
Det finns en stor attention-hora nånstans där inne.
men sjukt! så hR Jg med gjort, trodde det bara var jag som var udda :)
