min morfar, pionjären i det lilla

Städade precis ur mitt senaste arkeologiska fynd; kylskåpet.

Mitt kylskåp gör att vågmästaren måste på. Är det för gammalt? Går det fortfarande att äta? Om inte, går det äta i ren desperation?
Allt det här gör att min avlidne morfars uttalande ständigt räddar mig. Missförstå mig rätt, han var jävligt redig. Men när det gällde mat och annat dylikt, var det inte så farligt längre.
Han sa en gång, "äh, lite bakterier rensar magen", när han ifrågasattes starkt för ätandet av en väldigt misstänkt och gammal grädde.  
Det ligger säkert något i det, och jag lever efter det.

Jag skulle kunna skriva en hel uppsats om min morfar, med glädje. Varför gör jag inte det då? undrar ni.
Jag vet inte, svarar jag då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0