daddy's gone
HE'S DEAD! OH MY FUCKIN GOD HE'S DEAD.
BREATH BREATH BREATH: WHYYYYYYYYYY!?
Jag var liten, kanske 6-7 år? Om det räcker. Mina fingrar tryckte på play, det spelades musik. Kroppen rörde sig något okontrollerat till något jag kallade mina Michael Jackson-moves.
Problemet var att det inte var någon Jackson-låt som spelades. Det var Another one bites the dust med förmodligen världens mest kompletta band genom tiderna, Queen.
Min kärlek till Michael gjorde att det inte spelade någon roll, jag fick ta det som fanns.
Det var planscher på väggen, bland annat den otroligt häftiga där han poserade tillsammans med en fullvuxen puma. Det var pins, ni vet sådana man fäster på sin tröja, och jag hade nog alla som någonsin producerats. Det var till slut alla hans album.
Jag var ett fullblods-fan ut i fingerspetsarna. Ständigt gick jag runt i svart kavaj och hatt, något som anspelar sig på videon till låten Smooth criminal, som var min favorit. Minns dessutom att jag en dag, mitt i dansandet i vardagsrummet, frågade min mor om vem som dansar bäst, jag eller Michael Jackson?
Mamma svarade att det inte är lätt att vara så bra som honom, eftersom han tränade varje dag. - Men det gör ju jag med! svarade jag. Nu efteråt känner jag att det nog är svårarade att vara förälder än att dansa som Michael Jackson.
Sedan växte jag upp, och Michael blev en pedofil. Min kärlek bleknade i takt med att jag blev äldre, och det Michael inte vet om är att på hans bekostnad är jag idag fortfarande stort fan av Queen.
Och nu är han tydligen död, och det enda det säger mig är att jag är ledsen över att en människa dog.
Det vill man ju aldrig.
BREATH BREATH BREATH: WHYYYYYYYYYY!?
Jag var liten, kanske 6-7 år? Om det räcker. Mina fingrar tryckte på play, det spelades musik. Kroppen rörde sig något okontrollerat till något jag kallade mina Michael Jackson-moves.
Problemet var att det inte var någon Jackson-låt som spelades. Det var Another one bites the dust med förmodligen världens mest kompletta band genom tiderna, Queen.
Min kärlek till Michael gjorde att det inte spelade någon roll, jag fick ta det som fanns.
Det var planscher på väggen, bland annat den otroligt häftiga där han poserade tillsammans med en fullvuxen puma. Det var pins, ni vet sådana man fäster på sin tröja, och jag hade nog alla som någonsin producerats. Det var till slut alla hans album.
Jag var ett fullblods-fan ut i fingerspetsarna. Ständigt gick jag runt i svart kavaj och hatt, något som anspelar sig på videon till låten Smooth criminal, som var min favorit. Minns dessutom att jag en dag, mitt i dansandet i vardagsrummet, frågade min mor om vem som dansar bäst, jag eller Michael Jackson?
Mamma svarade att det inte är lätt att vara så bra som honom, eftersom han tränade varje dag. - Men det gör ju jag med! svarade jag. Nu efteråt känner jag att det nog är svårarade att vara förälder än att dansa som Michael Jackson.
Sedan växte jag upp, och Michael blev en pedofil. Min kärlek bleknade i takt med att jag blev äldre, och det Michael inte vet om är att på hans bekostnad är jag idag fortfarande stort fan av Queen.
Och nu är han tydligen död, och det enda det säger mig är att jag är ledsen över att en människa dog.
Det vill man ju aldrig.
Kommentarer
Trackback
