mikrobloggar för långt

Nu sveper jag iväg igen, in i den tidslösa smogens finrum.
Vad är morgon, vad är natt? Var det igår vi var ute, eller var det i förrgår?
Det spelar ingen större roll. Sömnen är bara en kroppslig nödvändighet som sker, men den definerar inte längre dagar och svunnen tid.  

Det hela är aningen svinigt, och man går ständigt på vakt om pekfingret av ansvarstagande tittar förbi.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0