från nästan dröm till dröm, till verklighet
Det var natt, en fridfull natt.
Men helt plötsligt tog fridfullheten slut, och istället kom en smäll, tätt följd av mindre smällar. Jag vaknade, såklart.
Det lät som om någon släppte ett bowlingklot i min trappuppgång, som sedan small och förde oväsen i sin resa ner mot botten.
Ljudet var helt oförklarligt klockan 05.02. När det dessutom gäller att logiskt förklara saker i min yrvakenhet är jag helt paranoid. Eller rättare sagt, jag blir paranoid. Ett bowlingklot kunde det ju inte vara? Var det istället någon som ramlade i trappen? Måste jag springa och hjälpa en döende människa?
Mitt hjärta började bulta. Jag blev helt paralyserad; vad i helvete var det som small? Kommer jag att dö?
Efter mycket övervägande kom min paranoida yrvakenhet fram till att det var hissen som gått sönder. Den hade helt enkelt bara sluta att hänga fast och kraschlandat. Efter denna något märkliga summering av situationen fann jag lugn, och somnade.
Händelseförloppet slutade naturligtvis inte i min halvsovande person, utan följde även med in i min troget surrealistiska drömvärld, helt naturligt. Då var det en man som dött i hissen, som fastnat mellan två lägenhetsplan. Fortfarande helt naturligt att drömma om det, med tanke på vad jag tidigare kommit fram till.
Drömmen slutade med att jag gick in i min lägenhet, efter diverse polisrapporter, där jag finner en apa. En liten, liten apa.
Denna apa är aggressiv och biter sönder hela min hand.
Mönstret av min naturliga dröm bröts drastiskt, och jag förstår längre ingenting alls.
Vart i helvete kom apan ifrån?
Men helt plötsligt tog fridfullheten slut, och istället kom en smäll, tätt följd av mindre smällar. Jag vaknade, såklart.
Det lät som om någon släppte ett bowlingklot i min trappuppgång, som sedan small och förde oväsen i sin resa ner mot botten.
Ljudet var helt oförklarligt klockan 05.02. När det dessutom gäller att logiskt förklara saker i min yrvakenhet är jag helt paranoid. Eller rättare sagt, jag blir paranoid. Ett bowlingklot kunde det ju inte vara? Var det istället någon som ramlade i trappen? Måste jag springa och hjälpa en döende människa?
Mitt hjärta började bulta. Jag blev helt paralyserad; vad i helvete var det som small? Kommer jag att dö?
Efter mycket övervägande kom min paranoida yrvakenhet fram till att det var hissen som gått sönder. Den hade helt enkelt bara sluta att hänga fast och kraschlandat. Efter denna något märkliga summering av situationen fann jag lugn, och somnade.
Händelseförloppet slutade naturligtvis inte i min halvsovande person, utan följde även med in i min troget surrealistiska drömvärld, helt naturligt. Då var det en man som dött i hissen, som fastnat mellan två lägenhetsplan. Fortfarande helt naturligt att drömma om det, med tanke på vad jag tidigare kommit fram till.
Drömmen slutade med att jag gick in i min lägenhet, efter diverse polisrapporter, där jag finner en apa. En liten, liten apa.
Denna apa är aggressiv och biter sönder hela min hand.
Mönstret av min naturliga dröm bröts drastiskt, och jag förstår längre ingenting alls.
Vart i helvete kom apan ifrån?
Kommentarer
Postat av: josie
Det var jag som släppte in den, (när ingen såg förstås) vilket leder till nästa, stora frågeställning: varför ett erkännande?
Svar bifogas nedan:
min kupp var välorganiserad in i minsta detalj, det tycktes helt enkelt väldigt tråkigt att inte inkassera någon form av respekt för det hårda slit som aptransportering in i byggnader för med sig.
Postat av: ozy
var det aptransporteringen som rent av gav upphov till smällen från första början?
Postat av: josie
Nej. Jag kan tyvärr inte ta emot äran för smällen, då mitt smidiga och ytterst dödstysta tillvägagångssätt är vida känt i bygden.
Postat av: Dr. Heimer
@josie
Läs det här så, förstår du nog varför, det kan vara, irriterande med din, text och, blogg.
Lär
dig
avvänja eller använda, komma, tecken.
Trackback
